I have a dream
Jag har en dröm, om en framtid som präglas av trygghet.
Jag önskar att jag och barnens mamma själva får bestämma när man ska vara hemma med barnen och även vem som ska vara hemma med dem. För vem vet bättre vad familjen och barnen behöver än familjen själv?
Jag önskar att när mina barn frågar varför deras klasskamrat har två pappor så önskar jag mig kunna säga att det är helt okej, för att de älskar varandra.
Jag önskar att jag aldrig behöver oroa mig för vad som står i mina barns skolböcker inte skulle vara sant.
Jag önskar mig kunna veta att att när mina barn börjar använda sig flitigt av internet att ingen kan se allt de gör online.
När mina barn frågar mig eller deras mamma varför deras kompis har sin skolavslutning i kyrkan önskar jag att man kan svara att vissa skolor gör så och andra inte.
När mina barn blir sjuka för första gången önskar jag att jag kan välja vilket sjukhus jag vill ta dem till. Samt att jag kan välja förskola och skola helt fritt.
Många av dessa saker finns redan, medans andra inte finns än. Men som sagt kommer det ta många år innan jag behöver tänka på det här på allvar. Men tills dess så ska jag fortsätta önska.
Mattelektion.
10 personer går dagligen ut för att äta middag.
Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas:
- De första fyra - de fattigaste - betalar ingenting;
- den 5:e betalar 10 kr;
- den 6:e betalar 30 kr;
- den 7:e 70 kr;
- den 8:e 120 kr;
- den 9:e 180 kr.
- Den 10:e personen, den rikaste, betalar... 590 kr.
De 10 åt middag på restaurangen varje dag, nöjda med uppgörelsen. Tills en dag, då ägaren till restaurangen gav dem rabatt. "Ni är så bra kunder", "jag ger 200 kr rabatt på era middagar." Middag för 10 kostar nu 800 kr.
Hänger ni med so far?
Man ville fortfarande betala middagen som skatter betalas. De första 4 påverkades inte, de fick fortsätta äta gratis. Men hur skulle de andra 6 göra - de som betalade?
Hur skulle de dela upp rabatten på 200 kr så att alla skulle få sin del?
De insåg att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Men drog de bort det från varje persons andel skulle den 5:e och 6:e personen få betalt för att äta.
Restaurangägaren föreslog att det vore rättvist att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknade ut de belopp varje person skulle betala.
Man ville fortfarande betala middagen som skatter betalas. De första 4 påverkades inte, de fick fortsätta äta gratis. Men hur skulle de andra 6 göra - de som betalade?
Hur skulle de dela upp rabatten på 200 kr så att alla skulle få sin del?
De insåg att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Men drog de bort det från varje persons andel skulle den 5:e och 6:e personen få betalt för att äta.
Restaurangägaren föreslog att det vore rättvist att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknade ut de belopp varje person skulle betala.
Resultatet blev att även den 5:e personen fick äta gratis,
- den 6:e fick betala 20 kr,
- den 7:e betalade 50 kr,
- den 8:e 90 kr,
- den 9: 120 kr,
- den 10:e personen betalade 520 kr istället för tidigare 590 kr.
Alla fick lägre pris än tidigare och de 4 första fick fortsätta äta gratis.
Utanför restaurangen började de jämföra vad de sparat.
"Jag tjänade bara en tia av rabattens 200 kr,"började den 6:e personen. Han pekade på den 10:e : "men han tjänade 70!"
"Precis," sa den 5:e personen. "jag sparade också bara en tia. Det är orättvist att han fick sju gånger så mycket som jag!"
Resultatet blev att även den 5:e personen fick äta gratis,
- den 6:e fick betala 20 kr,
- den 7:e betalade 50 kr,
- den 8:e 90 kr,
- den 9: 120 kr,
- den 10:e personen betalade 520 kr istället för tidigare 590 kr.
Alla fick lägre pris än tidigare och de 4 första fick fortsätta äta gratis.
Utanför restaurangen började de jämföra vad de sparat.
"Jag tjänade bara en tia av rabattens 200 kr,"började den 6:e personen. Han pekade på den 10:e : "men han tjänade 70!"
"Precis," sa den 5:e personen. "jag sparade också bara en tia. Det är orättvist att han fick sju gånger så mycket som jag!"
"Det är sant!" skrek den 7:e personen. "varför ska han få 70 kr tillbaka När jag bara fick 20? De rika ska alltid få det bättre!"
"Vänta ett tag," skrek de 4 första, "Vi fick ingenting! Det här systemet utnyttjar de fattiga!"
De 9 personerna skällde på den 10:e och kallade honom för utsugare som sög blodet ur de fattiga.
Nästa kväll kom inte han till middagen, skönt tyckte de andra 9, satte sig ner och åt. När notan kom upptäckte de något viktigt. Det fattades 520 kr....
"Det är sant!" skrek den 7:e personen. "varför ska han få 70 kr tillbaka När jag bara fick 20? De rika ska alltid få det bättre!"
"Vänta ett tag," skrek de 4 första, "Vi fick ingenting! Det här systemet utnyttjar de fattiga!"
De 9 personerna skällde på den 10:e och kallade honom för utsugare som sög blodet ur de fattiga.
Nästa kväll kom inte han till middagen, skönt tyckte de andra 9, satte sig ner och åt. När notan kom upptäckte de något viktigt. Det fattades 520 kr....
En skeppslast med salt
Ta det politiska budskapet i reklamen med en skeppslast salt bara!
Gudrun Schyman förlöjligar sig själv. Det gillar jag.
Låt inte er röst försvinna!
"Om fyra månader får en halv miljon människor för första gången vara med och påverka hur Sverige ska styras. Du är en av dem. Att vara förstagångsväljare väcker ofta många frågor.
Ska man använda sin röst och på vilket parti ska man i så fall rösta?
Jag hoppas att du tar chansen att göra just din röst hörd. Oavsett vilket parti vi tror på är det viktigt att vi är många som använder vår rösträtt. Det är så vi påverkar Sveriges framtid i vår demokrati.
Med det här brevet vill jag berätta om Moderaterna inför valet. Om våra idéer för framtiden och hur vi vill göra Sverige till ett föregångsland för unga att växa upp i.
På många sätt är Sverige redan i dag ett bra land. Friheten är större än i andra delar av världen. Stora möjligheter finns att kunna förverkliga sina idéer. Här finns skolor som håller hög kvalitet. Blir vi sjuka har vi rätt till sjukvård som är mycket bra jämfört med i många andra länder.
Samtidigt finns många viktiga utmaningar att ta tag i. Ungdomsarbetslösheten är för hög. Många lämnar skolan utan att ha fått en bra start i livet. I vårt land finns unga människor som växer upp i skuggan av våld, brott och droger.
Jag är inte nöjd innan vi har ändrat på det här. Låt mig kort berätta om tre tydliga mål Moderaterna och jag vill arbeta för om vi får väljarnas förtroende i höstens val:
- En bra start i livet. Vi vill förbättra kvaliteten och kunskapen i gymnasieskolan, på högskolor och universitet.
- Fler jobb till unga. Det ska löna sig bättre att arbeta och vara låga skatter för företag som anställer unga.
- Ett tryggare Sverige. Unga brottslingar ska få tidiga och tydliga reaktioner från samhället första gången de begår brott.
Sverige kan bli ett föregångsland för unga. Men då krävs en politik för kunskap, jobb och trygghet. Här finns tydliga skillnader mellan alternativen i valet. Mot Alliansen står tre vänsterpartier.
De säger nej till mer kunskap i skolan, vill fördubbla skatten för att ha ungdomar anställda och kritiserar Alliansens arbete för fler poliser och skärpta straff.
Sverige står inför stora utmaningar, men också stora möjligheter. Tillsammans med våra vänner i Alliansen har vi visat att vi kan ta ansvar. Nu vill vi fortsätta arbetet för ett bättre Sverige.
Vill du veta mer om våra viktigaste frågor eller hjälpa oss i valrörelsen? Besök gärna moderat.se för mer information. I höst har du chansen att påverka Sveriges framtid."
Med vänlig hälsning,
Fredrik Reinfeldt
Statsminister
Grönt
Om man låter bli att titta på de tomma löften om guld och gröna skogar och istället tittar på vad MP egentligen vill så ser vi detta.
Yvonne gäspar stort. Sedan Hornsgatan nedanför sovrumsfönstret blev bilfri vaknar hon oftast inte förrän inpå förmiddagen. Hon halar upp datorn i sängen och konstaterar att elen återigen är avstängd. Ända sedan kärnkraften avvecklades har det blivit allt vanligare med blackouts i elnätet. För att klara av veckans lokala folkomröstningar får hon som vanligt gå ner till det lokala postkontoret istället för att rösta över nätet.
Sedan släntrar hon ner på innergården för att leta rätt på ett frukostägg. Stanken från utedassen och avfallshögarna slår emot henne när hon öppnar ytterdörren. Reningsverken och vattenverken slutade snabbt fungera när det blev allt vanligare med blackouts i elförsörjningen. I den kooperativa hyresrättsföreningen blev lösningen att bygga gemensamma utedass när toaletterna slutade fungera. Hon letar i avfallshögarna efter de frigående hönornas ägg, men kan bara konstatera att hon är för sent ute. Antagligen är det någon av uteliggarna som tagit dem. De tar sig in på gården trots att man byggt höga staket kring den.
Utomhus är det molnigt och vindstilla. Trots att man installerat både solceller och vindsnurra på taket lär de inte vara till stor hjälp idag. Uppe i lägenheten drömmer sig Yvonne tillbaka till tiden då hon kunde slå på kaffebryggaren på morgonen och fylla den med lite mocka. Det går inte längre om man inte är väldigt rik. Den ekologiskt odlade mockan, en av få produkter med undantag från principen om närodling, kostar mer än en månadslön. Det har helt enkelt inte Yvonne råd med, men hon har hört att presidenten brukar ta sig en kopp varje morgon.
Efter en minst sagt tråkig frukost börjar Yvonne promenera mot Kvinnohistoriska kunskapscentrumet i Solna. För många år sedan talades det om att bygga tunnelbana dit, men efter att man infört medborgarlön blev det helt enkelt inga pengar över till infrastruktursatsningar. Yvonne har pluggat i tolv år nu med studielön, men funderar på om det är dags att växla spår och läsa massmedie- och reklamkritik. Annars kanske hon tar ett sabbatsår med medborgarlön i väntan på att hon kommer underfund med vad hon vill arbeta med. Om hon nu överhuvudtaget ska arbeta. Många av hennes vänner har valt att enbart leva på medborgarlönen. De säger att det inte är värt att arbeta, i varje fall inte vitt.
Skövde kl 13.31
Jan stänger dörren med en smäll. Det gäller att vara snabb så att ingen värme släpps ut. Hans ekologiska villa är byggd med passivhusteknik och saknar element.
Sedan han fick sparken som yrkesofficer på P4 efter att det militära försvaret lades ner och han omskolades till vårdbiträde, har livet tagit en ny vändning. Idag var det HBT-kurs på det personalägda företaget för hembesöksvård där han fått ett friårsvikariat. Han har fått lära sig att heterosexualitet inte är en sjukdom, utan att det går att socialisera bort. Bäst är dock att barn får lära sig från början att inte bli heterosexuella, vilket är en av huvudanledningarna till att alla barn bör gå på genusdagis.
Det känns märkligt att arbetsdagen slutar redan efter lunch, men med 30-timmarsarbetsveckan i kombination med hans barntidsledighet på 50 procent blir det bara tre timmar om dagen på jobbet. Om en halvtimme ska han åka till genusdagis och hämta sin snart åttaåriga son Fredrik, som med den flexibla skolstarten börjar skolan först till hösten. Han hoppas att hans son snart inte ska behöva skämmas över sin fars heterosexualitet, utan att HBT-kursen snart ska ha gjort nytta och att han istället kan få en politiskt accepterad sexualitet.
Han slår upp dagens SD, Sveriges Dagstidning. Visserligen ogillar han public service-tidningen, men den kommer ju hem gratis. Och han slipper annonserna. Å andra sidan finns det inte längre några privatägda tidningarna kvar i landet efter lagarna om begränsat reklamutbud och på grund av pappersbristen. De flesta av landets pappersbruk har ju fått lägga ner på grund av den oregelbundna tillgången på el och de höga koldioxidskattern.
En artikel handlar om att Cirkus Brazil Jack startat årets turné. Fredrik skulle älska att gå. Själv tycker Jan inte att det är lika roligt längre. Clownerna, som fått ett uppsving i och med djurförbudet på cirkus, får honom att känna sig obehaglig till mods. Kanske är det hans sexualitet som återigen spökar? Dessutom blir det svårt att ta sig dit eftersom familjen inte längre har råd med bil.
Jan lägger undan tidningen och sträcker handen mot fotleden. Den elektroniska bojan kliar igen. Han hade i sin enfald trott att det skulle räknas som tillåten civil olydnad att officiellt deklarera sin heterosexualitet – men han slapp i alla fall fängelse.
Luleå kl 17.34
Ibrahim står och väntar vid busshållplatsen. Som vanligt vet man inte om och när de kommer. Till slut dyker en gammal antik buss över krönet och stannar till mitt framför honom. Han tar fram äpplena som han pallade i en trädgård en bit ner på gatan. Även om det officiellt sett är nolltaxa i lokaltrafiken så behöver man alltid muta busschauffören för att få komma ombord.
Fotbollsträningen i det mixade laget gick bra och nu ska Ibrahim hem och göra matteläxan. Han pluggar hårt för att få bra skriftliga omdömen i friskolan, men eftersom han kom hit med sin familj från Turkiet ett halvår tidigare har de inte mycket pengar att muta lärarna med.
Fast han förstår inte riktigt varför så många räkneexempel handlar om vördnad för naturen. Visserligen börjar den så sakta ta tillbaka sitt grepp över den sedan flera år nedlagda järnverket i stan, men så märkvärdig är väl inte naturen tänker Ibrahim. Jobb och industri är ju betydligt ovanligare än natur, tänker han.
Han fiskar upp mobilen och tittar på tv-nyheterna. Maria Wetterstrand, Sveriges första president sedan monarkin avskaffades, håller tal till nationen. Ibrahim fyller 16 i höst, och då tänker han definitivt inte rösta på henne i valet. Inte efter avslöjandet i TV ett halvår tidigare, då man med dold mikrofon kunde höra presidenten säga "Varför äter de inte bakelser?" när hon passerade ett av huvudstadens fattigare områden.
Åkarp kl 22.57
Åsa är förvånansvärt pigg efter den långa resan från Stockholm till Malmö, först två timmars tåg till Nyköping, sedan gengasbuss till Hässleholm och slutligen ett nytt och fint danskt tåg till Malmö. Det känns overkligt att vara i Skåne. Allt är så rikt och vackert. Allt sedan skåningarna i lokala val beslutade att tillhöra Danmark istället för Sverige.
Besöket hos dottern Marianne och dotterdottern Beata var lika uppiggande som vanligt. Åsa har lite svårt för barnbarnets förnamn, det får hon erkänna, men Marianne sa att det kändes som en Beata redan när hon låg i magen. Hemma i Stockholm hade dotterdottern antagligen tvingats bära ett pojknamn, som Birger, bara för att det var politiskt korrekt. Så har det varit ända sedan den nya namnlagen infördes.
Om Åsa var helt ärlig hade hon hellre åkt på en riktig semester istället, en sådan där Thailandsresa som folk gjorde förr i tiden innan koldioxidskatterna på flyget. Men numera får man vara väldigt glad att ta sig in i ett EU-land som Danmark igen. Passkontrollen är hård och man måste som svenska kunna visa att man har släkt i det EU-land man vill besöka för att få visum.
Åsa gick i delpension redan när hon var 60, men arbetar fortfarande några dagar i veckan med sin cykelreparationsfirma, trots att hon nu är 72. Medborgarlönen räcker helt enkelt inte till för att täcka kostnaden för resorna till dottern i Åkarp.
På nattduksbordet ligger en hel trave böcker. De flesta är gamla och slitna. Nya böcker kostar väldigt mycket, trots att bokmomsen avskaffats. Papper har helt enkelt blivit en bristvara i ett land som inte längre har någon egen industri att tala om. Hon bläddrar dock några sidor i Mona Sahlins memoarer ”Röd om kinderna”, där hon öppenmodigt berättar hur hon skäms över vad hennes samarbete med Miljöpartiet har lett till.
Tzatziki
Det här är vad de Rödgröna vill.
Arbetarparti- my ass.
De vill inte att unga människor ska få någon som helst arbetslivserfarenhet och de vill att vi ska vara helt beroende av bidrag. Socialdemokraterna vill fördubbla arbetsgivaravgiften för att "göra det lika för alla". På så sätt blir det oattraktivt att anställa unga människor och de får ingen erfarenhet eller arbeta överhuvudtaget. För att kompensera för att de berövar arbetsmarknaden på nytt kreativt intellekt ska de ge unga människor som är arbetslösa sänkt skatt. Tanken var nog att ge dem en morot, men det Sahlin glömde var att moroten är rutten. Detta ska enligt socialdemokraterna ge 10000-15000 jobb för unga människor, jag har MYCKET svårt att se hur det går ihop.
Alliansen vet att det lönar att göra rätt för sig och bli belönad för det arbete du uträttar.
Här är alliansens nio vallöften.
1. Ingen höjd skatt för "vanliga löntagare".
2. Inga ofinansierade utgiftslöften.
3. Det ska inte bli dyrare att anställa unga.
4. Rut- och rotavdragen ska inte avskaffas.
5. Varken fastighetsskatten eller förmögenhetsskatten ska återinföras.
6. Kärnkraften ska inte förtidsavvecklas.
7. Någon kilometerskatt ska inte införas.
8. Föräldraförsäkringen ska inte kvoteras.
9. Förbifart Stockholm ska inte skjutas på framtiden.
De Rödgröna.
De rödgröna höll sina 1:a maj tal igår, och det präglades av löften, löften om sänkta skatter, om mer bidrag och att dra Sverige långt ner i skiten.
Låt oss ta en titt på vad några utdrag kring vad de rödgröna vill göra.
1. De vill sänka skatten för pensionärer.
2. De vill återinföra förmögenhetsskatten.
3. Arbetslösa, sjukskrivna och föräldrarlediga ska kompenseras för skillnader i skatt gentemot lönetagare.
4. Införa en kilometerskatt på lastbils fordon.
5. 1,2 miljarder kronor till ensamstående mammor.
1. Detta kommer att kosta staten c.a 7,5 miljarder kronor, hela 2,5 miljarder mer än vad den borgerliga regeringen har föreslagit. Är det bara jag som ser det här som ett försök att ragga väljare? Staten förlorar på att sänka denna skatt! Motiveringen är att de rödgröna vill sudda ut klyftan mellan de som INTE JOBBAR och de SOM JOBBAR. Detta ska då ske genom att TA PENGAR från de som jobbar och GE till de som inte jobbar. Smart strategi när man vill arbetsmotivera det svenska folket.
2. De rödgröna vill kasta bort jobbtillfällen genom att skrämma bort multi-nationella företag och aktieägare genom att återinföra den skatt som Alliansen avskaffade 2007. När Alliansen gjorde detta kom åtskilliga miljarder i förmögenhet kom tillbaka till Sverige. Återinförs skatten kan vi räkna med att de förmögna investerar sina pengar någon annanstans och VIPS så är de jobbmöjligheterna borta!
3. Återigen, man ska ta pengar från de som bidrar i samhället och ge till dem som inte gör det för att minska klyftan mellan lönetagareoch arbetslösa. Ett lysande exempel på att de rödgröna SAKNAR TOTAL VERKLIGHETSFÖRANKRING!
4. Sverige är ett land som är mycket beroende av sin basindustri, som t.ex skogs-, pappers- och stålindustri. Även bygger mycket av den industrin på en förädling av dessa råvaror, t.ex. lastbilsindustrin och förpackningsindustrin. Med höjda skatter på dessa industriers transportmöjligheter stympar man svenska företags konkurrenskraft. Det leder i längden till att transportintensiva industrier avvecklar verksamheter i Sverige och flyttar utomlands. Way to go med att göra något åt jobbfrågan!
5.Behöver jag ens kommentera denna radikalfeministiska idioti som lämnar ENSAMTSÅENDE PAPPOR utanför dessa bidrag som de rödgröna så generöst vill dela ut?
